Varför känns hållbarhetsrapportering så krångligt?
När jag pratar med företagare runt om i Västra Götaland dyker ofta samma frustration upp: ”Måste vi verkligen göra det här nu? Vi har ju fullt upp med att faktiskt driva bolaget.” Mitt svar är alltid ett ärligt ja, men jag brukar snabbt tillägga att det inte behöver vara så krångligt som de stora konsultbolagen ibland vill göra gällande.
Här har jag samlat de vanligaste frågorna och funderingarna jag möter i mina möten med västsvenska VD:ar och ekonomichefer. Ingen fluffig teori, bara de raka svar du behöver för att komma vidare.
FAQ: Allt du undrat över
Det här är den vanligaste frågan jag får när vi ses. Sanningen är: det beror på. Men för att vara konkret – att göra en fullständig implementering varierar beroende på hur mycket data ni redan har koll på.
Istället för att köpa ”grisen i säcken” har jag delat upp mitt arbete i tre tydliga faser. Vi börjar alltid med Fas 1 (Väsentlighets-screening). Det är en mindre investering som ger er en tydlig karta över vad ni faktiskt behöver göra. Att ignorera frågan helt blir oftast dyrast i längden, då ni riskerar att tappa stora kontrakt eller få sämre lånevillkor hos banken här i stan.
Om vi ska vara helt ärliga: den största utmaningen är tid och datakvalitet. Om ni tror att VSME är en ”quick fix” som blir klar på en eftermiddag, så har ni blivit felinformerade.
Ett annat problem är att man lätt drunknar i detaljer. Många företag börjar i fel ände och samlar in data som ingen egentligen frågar efter. Det är därför jag tjatar om Fas 1. Gör vi inte screeningen ordentligt, slösar ni tid på att räkna på saker som inte flyttar nålen för er verksamhet eller för era kunder i Västra Götaland.
Det här är en djungel av förkortningar, jag vet. Men låt oss reda ut det.
ESRS: Detta är det ”tunga” regelverket för de stora drakarna (som Volvo eller SKF). Det är omfattande, komplext och oftast helt orimligt för ett mindre bolag att hantera på egen hand.
VSME: Detta är EU:s officiella, förenklade standard för SME-företag. Den är byggd för att vara ”kompatibel uppåt”, vilket betyder att om du rapporterar enligt VSME, så har du gett de stora bolagen exakt vad de behöver för sin rapportering. Det är din inträdesbiljett till de stora leverantörskedjorna i Europa.
Hållbarhetsdeklarationen (SIS/TS 2:2025): Detta är ett nytt svenskt initiativ. Det är en teknisk specifikation framtagen för att ge småföretag en enkel startpunkt, en sorts ”deklaration” av de mest grundläggande hållbarhetsfrågorna.
Vilken ska man välja? Om du mestadels jobbar lokalt mot mindre kunder i Sverige kan SIS/TS 2:2025 vara en bra första introduktion. Men – och detta är ett viktigt men – om du är underleverantör till större bolag, eller har ambitioner att växa utanför landets gränser, är VSME det tryggare valet.
Varför? Jo, för att VSME är erkänt på EU-nivå. I min Fas 1 hjälper jag dig att avgöra vilken nivå som krävs för just din kundbas. Vi vill inte att du gör ett dubbelarbete där du först gör en svensk deklaration och sedan tvingas göra om allt enligt EU-standard året efter när din största kund i Torslanda kräver det. Genom min Fas 2 ser vi till att din datastyrning är framtidssäkrad för båda, men med siktet inställt på att VSME är den standard som kommer dominera marknaden.
Nej, tvärtom. VSME är framtaget specifikt för att skydda mindre företag från att bli överösta med orimliga krav. Det är din sköld mot administrativ överlast.
Det står för Double Materiality Assessment (dubbel väsentlighetsanalys). I min Fas 1 gör vi en förenklad version av detta. Vi kollar: Hur påverkar planeten din business, och hur påverkar din business planeten? Det är grundbulten i all rapportering.
Det finns mängder av dyra mjukvaror där ute, men för de flesta små och medelstora företag i vår region räcker det ofta med enklare medel till en början – om man har rätt struktur.
Det bästa ”verktyget” är faktiskt en tydlig metod. Genom min Fas 2 (Datastyrning) sätter vi upp ett system som fungerar för er, oavsett om ni använder ett avancerat molnsystem eller smarta Excel-strukturer. Det viktigaste är inte var ni sparar datan, utan att datan är trovärdig när er kund vill granska den.
Här krävs ett ärligt svar: Om ni bara gör det för att ”man ska”, så kommer det kännas som en börda. Men om ni ser det som en del av er affärsutveckling, så är det guld värt.
När vi når Fas 3 (Commercial Accelerator) det är då vi använder rapporten för att vinna nya affärer och visa att ni är det tryggaste valet i nästa upphandling. I en stad som Göteborg, där konkurrensen är stenhård, är hållbarhetsdata den nya valutan. De företag som väntar för länge kommer tyvärr att bli omkörda.
Svaret är ett rungande ja. Oavsett om du siktar på att vinna ett kontrakt med Västra Götalandsregionen (VGR), Göteborgs Stad eller agerar underleverantör till de stora industrierna i Torslanda eller Skövde, så har spelreglerna förändrats.
Tidigare räckte det ofta med att kryssa i en ruta att man ”har en miljöpolicy”. Idag krävs bevis. Offentliga upphandlare och stora inköpsavdelningar i vår region börjar nu ställa krav som speglar de nya EU-direktiven. De vill se faktiska siffror på klimatavtryck och socialt ansvarstagande.
Det är här många lokala SME-bolag hamnar i kläm – man är fantastiskt duktig på det man gör, men man saknar strukturen för att visa upp det. Genom min Fas 2 (VSME-implementering) ser vi till att ni har den datan redo innan förfrågningsunderlaget ens landar på ert bord. Att vänta tills upphandlingen är ute är oftast för sent; i Fas 3 (Commercial Accelerator) ser vi istället till att ni är de som sätter standarden i rummet. Vi gör hållbarheten till er lokala superkraft snarare än ett administrativt hinder.
Det beror på din datamognad. Men målet med min Fas 2 (VSME-implementering) är att bygga system som sköter sig själva så mycket som möjligt. Vi pratar inte om hundratals timmar, utan om smart struktur.
Absolut. Det är här min Fas 3 (Commercial Accelerator) kommer in. När du väl har din VSME-rapport på plats, använder vi den som ett säljargument. I en region som Västra Götaland, där hållbarhet är en konkurrensfaktor, blir din rapport din bästa säljare.